Bruce Springsteen, Trenton, NJ, Nov 21 2005
Det är några som har undrat hur the Boss-konserten var. Det var riktigt bra. Jag har aldrig varit så förtjust tidigare men jag köpte flera plattor innan konserten för att lyssna in mig och det visade sig att de gamla är hur bra som helst (fram till och med Nebraska åtminstone). Nyaste skivan Devils and Dust är också helt OK. Bruce hade inte spelat i Trenton sedan 1974, så han körde extra många gamla låtar från när han var här sist. Han spelade en som han inte spelat live sedan 1972 (innan han gav ut sin första skiva) och en som han skrev 73 men som aldrg kommit på skiva. Det var bara Bruce på scenen hela konserten och de flesta låtarna var det bara aukustisk gitarr och möjligen munspel. Ibland spelade han piano och även ukulele och tramporgel. Vissa låtar gjorde han väldigt experimentellt, varken Anna eller jag hade förstått att andra låten var Born in the USA förrän vi läste det i tidningen morgonen därpå. Han höll på i över 3 timmar så man fick ju valuta för dollarna. Här är låtlistan:
1. Rumble
2. Born In The U.S.A.
3. Devils & Dust
4. Atlantic City
5. Long Time Coming
6. Fade Away
7. Meeting Across the River
8. It’s Hard to be a Saint in the City
9. State Trooper
10. Nebraska
11. All the Way Home
12. One Step Up
13. Reno
14. Two for the Road
15. Hey Santa Ana
16. Drive All Night
17. The Rising
18. Spare Parts
19. Jesus was an Only Son
20. This Hard Land
21. Song For Orphans
22. Matamoras Banks
23. Does this Bus Stop at 82nd Street (Extranummer)
24. Thundercrack (Extranummer)
25. Promised Land (Extranummer)
26. Dream Baby Dream (Extranummer)
1 kommentar:
Jag vet inte vad som hant med Niklas och hans superlativ... I och for sig, efter mustangen ar hans referensramar helt forandrade. Jag markte en liten forandring redan nar hans boots kom in i familjen... men efter mustangen ar allt lite annars (som nagra fa sager i norrland). Det som var hur bra som helst, helt fantastiskt, i mandags ar ok idag....
till saken - Bruce verkligen ar THE BOSS. Tank er 10000 manniskor (amerikaner) i en hockeyarena och det ar alldeles knapptyst. Och sa bara herr Springsteen pa scen med bara en gitarr och ett munspel. Han kandes hur avslappnad som helst och snackade massor (jatterolig och odmjuk) och sa hur bra musik som helst (jag gillade iofs honom redan innan inlyssningen med mustang-agaren).
Skicka en kommentar